där Arla skriver av sig
där Arla skriver av sig
Plockat ur utkasten. Dåligt skrivet men ändå. Se även Robins bilder.
Nu är jag tillbaka från drömmen. För jag kom på det på hemvägen, att det var faktiskt lite som min dröm, träffen i den vackra gården Nickebo utanför Härnösand. En träff betyder att flera människor samlas, och den här gången var den gemensamma nämnaren: esperanto och ungdomar. En träff för unga esperantister helt enkelt.
Vi var tjugo till trettio deltagare: alla från Sverige utom två danskar, en tysk och en ukrainian (vad heter det egentligen?). Hursomhelst pratades det nästan undantagslöst på esperanto. Det blev lekar, små föreläsningar, konsert, allsång, Bucky-turnering, bastande och allmänt umgänge, från i fredags till idag.
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva… Det får väl bli dokumentering av evenemanget, anpassat till bloggens publik.
Så vi var sju från södra Sverige (Stockholm och Uppsala, mer precis) som tillsammans kostade på oss att hyra en minibuss för evenemanget. Janko, Jessica, jag, Martin, Johan, och Carl plockade alltså upp varandra på vägen dit, och när vi kom fram till gården, ett par timmar efter den schemalagda starten, rusade de då därvarande ut på balkongen och hälsade oss välkomna. Vi kom in och upp till dem där de befann sig lekande i ett rum på andra våningen. De fick göra om “knutleken” en gång till, med även oss deltagande…
Det blir för detaljerat. Allt det där spelar inte riktigt någon roll. Det som gjort mest intryck kommer att stanna i minnet, och det mest intressanta kan jag skriva här.
Så.
Eller okej, det räcker nu! XD Jag ska bara nämna att det var fantastiskt. Och kanske att Anna är mycket vacker.
Ett RSS-flöde för kommentarer till detta inlägg nås genom syndikeringsikonen vid inläggets titel.
[...] övrigt Sveriges esperantisttätaste stad). Det här året var tredje gången; jag var med även förra. Det var fler deltagare än senast – vi var ungefär 25 ungdomar från 8 [...]