sidopanel

kategorier

etiketter

 
(dekor: Arlas huvud)
  • Arla, 100314 03:02
  • permlink
  • kommentarer
  • RSS för kommentarer till detta inlägg

Korpus: tempus och nominalfraser i tal och skrift

Istället för att sova: korpusundersökningar.

Inspirerad av mitt eget skrivande i förra bloggposten begav jag mig till det gratisa och elektroniska brittiska webbkorpus som vi använde på övningslektionen om korpuslingvistik, BNCweb, och gjorde en undersökning.

Hypoteser

I talspråk tenderar vi att använda pronomen för att referera till saker och ting. Möjligheten till det är större än i skriftspråk eftersom vi får direkt feedback av lyssnaren i form av motfrågor och kroppspråk (ansiktsuttryck).

Kortvariga händelser får vi sällan anledning att uttrycka i presens (“Han öppnar dörren”). När vi berättar något för något föredrar vi utan tvekan ett dåtidsperspektiv. I skriftligt berättande spelar det däremot mindre roll.

  • Subjekt i skriftspråk består oftare av substantiv (till skillnad från pronomen) än subjekt i talspråk.
  • Preteritum är vanligare i talspråk än i skriftspråk.

Metod

Uppmätte frekvensen av följande queries, i tal- respektive skriftspråk, i BNC:

_PNP _VVB
_NN? _VVB
_PNP _VVD
_NN? _VVD

PNP står för pronomen, NN? för substantiv, VVB för verb i presens och VVD för verb i preteritum. Frågorna motsvarar formerna: “you go”, “noun goes”, “you went”, “noun went”.

Att korpusen är på engelska, medan hypoteserna är dragna om svenska, tror jag inte påverkar resultatet på grund av språkens likhet plus att hypoteserna nog är ganska generella, kanske universella. Däremot underlättar det för undersökningen i och med engelskans raka ordföljd. Jag har ignorerat ing-former (som ju finns i både presens och preteritum: “is/was going”).

Resultat

resultatdiagram

Det övre diagrammet svarar på hypotes 1 och det undre på hypotes 2.

Obs! Under undersökningen blandade jag ihop presenskoden och preteritumkoden, så där det står “pres” eller “NU” i diagrammet ska det stå “pret” eller “DÅ” och vice versa. Det gör skillnad främst i det nedre diagrammet (som för övrigt råkade bli upp-och-ner och ganska litet pga oplanering).

Diskussion

Hypotes 1 stöds av resultatet. I talspråk är endast en tiondel av subjekten nominella (substantiv), medan runt en tredjedel av dem är det i skriftspråk.

På grund av mitt sammanblandningsslarv trodde jag först att resultatet tydligt stödde även hypotes 2, men uppenbarligen var det tvärtom. Presens är vanligare än preteritum i talspråk, medan motsatsen gäller i skriftspråk. Jag har inte direkt någon kunskap att förklara detta med. Har ni? Gissningar går lika bra.

kommentarer

Ett RSS-flöde för kommentarer till detta inlägg nås genom syndikeringsikonen vid inläggets titel.

Ingen har kommenterat ännu.

kommentera