Dagen började…
Tja, dagen började egentligen med att jag vaknade klockan fem efter fem timmars sömn. Men det är inte så intressant.
Dagen började snarare med ett lingvistiskt experiment som jag hade anmält mig till! Jag kom till universitetet klockan tio och undersökningens ansvariga satte mig i ett litet datorrum och startade upp ett spel åt mig. Spelet var skönt retro utformat i stil med Space Invaders. Faktiskt helt och hållet dugligt som arkadspel. Men nu var ju inte det syftet med spelet, utan det spårade något i hur jag reagerade på saker och ting. Jag lyckades inte riktigt lista ut vad det var det spårade.
Testet pågick i 2×40 minuter med gratis pausfika och en avslutande undersökningsdel. Även om spelet som sagt var roligt, blev det lite tråkigt i längden, men jag fick två biobiljetter för “besväret” så det var inget att klaga på ;3 (Övrig viktig information är att jag brände tungan lite grann på teet i fikapausen.)
Efter detta gick jag till Gula Villan, Humanistiska föreningens näste, och tänkte gå på insparksdag! Denna visade sig dock vara lite uppskjuten, och lokalen nästan helt tom, så jag satte mig och avverkade ett par kapitel ur kurslitten…
… tills det blev dags för lektion. Det var trevligt, jag gillar min grupp. Vi är i tre grupper varav den ena fylls upp av logopedstudenter som läser lingvistikkursen under deras andra termin. Min grupp är den senaste av de tre och därmed minst, och det är skönt.
När lektionen var slut gick alltså de flesta av oss till insparken. Det var näjs, fick redigt tillfälle att lära känna några av de andra. Flera var imponerade av att jag talade esperanto. Jag kunde dessutom bevisa det i och med att jag träffade på Olof, en esperantokamrat som jag tidigare träffat på ett antal träffar och möten. Just lärakännandet hade väl kunnat utföras flitigare – sju av oss från min grupp hängde med varandra i princip uteslutande: albɪn, mɔlːy, 2×mɪkːɛ, juhanːa, kat͡ɕa och jag dårå. (Lovar att jag glömde någon.)
För övrigt lyckades jag under dagen insamla ett par vantar och en mössa. Dessa hittade jag, för sig, kvarglömda i kollektivtrafiken, och jag tog dem efter lite etiskt resonerande. Jag kände mig stödd på två punkter:
Hur tondöv är du på en skala?
En av mina världsherraväldesplaner är att komma fram till en tangentbordslayout som jag trivs med, förmodligen baserad på Dvorak. Än så länge har jag åtminstone kommit fram till ordningen av tre specialtecken-tangenter som passar mina behov och som jag är lite stolt över. I de två första är alla diakritiska tecken och därmed “döda” (de kombineras med efterföljande bokstav) och i tredje är ingen det.
| ` | ¨ |
| ´ | ~ |
Accenterna används i diverse språk som jag använder. Akut i spanska och mycket annat, grav t.ex. i franska uttrycken “à la” och “déjà vu”. Tilde i spanskan och trema i t.ex. tyska.
| ˘ | ¯ |
| ^ | ˇ |
Cirkumflex främst i esperanto men också i bl.a. portugisiska. Brevis i esperanto. Hake om jag skulle få för mig att använda eller härma slaviska språk och streck i rōmaji.
| ” | ° |
| ’ | * |
Apostrofen främst i engelska och programmering. Citattecken är universellt, liksom asterisk och gradtecken.
Jag saknar förstås några diakritiska tecken. Cedilj (¸), till exempel, kan vara bra att ha. Men det löser sig, jag lär trycka in den någonstans under det att jag fortsätter planera layouten.
Det här är spårlistan på en blandcd jag gav min storasyster Lina i somras, som tackpresent för att jag och Pluva fick bo hos henom medans vi var i Berlin.
Omslaget gjorde jag av en standardmjölkkartong. Jag tejpade över “Mjölk” och skrev “Musik”, och samma sak med “3,5%” så att det blev “100% fett”.
Häromveckan hade vi spelkväll i esperantoklubblokalen. Vi spelade Settlers of Catan, där det gäller att samla poäng genom att anlägga byar på strategiskt vis. För mig tog det ett par rundor innan jag “fick grepp” om spelet, och när spelet slutade hade jag antagligen minst poäng.
Hursomhelst gav spelets utformning oss anledning att fråga oss vad “säd” (som i sädesslag) heter på esperanto. (Vi umgås förresten alltså helt och hållet på esperanto.) Vi rådfrågade ordboken och kom fram till ett svar. Det har jag emellertid nu glömt, så jag tänkte reda ut det igen.
Mueli = mala, faruno = mjöl, pano = bröd. Aveno = havre, ordeo = korn, maizo = majs, sekalo = råg, tritiko = vete.
Settlers spelar jag förresten gärna igen :)
Idag skulle jag kolla schemat för lingvistikkursen som jag tänker ta på SU i vår. Det ligger fortfarande inte uppe. Däremot klickade jag mig vidare till sidan för kandidatprogram i lingvisitik och läste den. Programmet har tre inriktningar, varav datorlingvistik verkar passa mig bäst. Jag kände mig intresserad och lockad av innehållet, och det (att jag kände så) gladde mig. Det skulle kännas tryggare att läsa ett program än en enskild kurs.
Jag började då kolla vilka andra universitet som erbjuder liknande program. Det visade sig inte vara så många. Uppsala och Göteborg har språkteknologiprogrammet vilket verkar motsvara datorlingvistik. Annars dök inga liknande resultat upp i sökningen på studera.nu. (En oviktig men märklig grej är förresten att jag inte lyckas få upp SU:s lingvistikprogram bland sökresultaten.) Umeå, som jag lite grann föreställt mig vara en lämplig studieort, erbjuder bara ett språkkonsultprogram.
Studierna i lingvistik skulle med största säkerhet underhålla mig – men det stora frågetecknet är vad det kan ge för förtjänst i framtiden. SU:s programsida om jobb:
En del utbildade lingvister arbetar idag som språkforskare [...] De flesta som läst lingvistik blir dock inte forskare, utan våra tidigare studenter arbetar idag bl.a. inom bokförlag, företag som utvecklar automatiska översättningsprogram eller stavnings- och grammatikkontroller, företag som ägnar sig åt talaridentifiering eller utveckling av telekommunikationstjänster av alla de slag, statliga och kommunala verk som språkplanerare och/eller inom utbildningsväsendet som konsulter.
- Språkforskare känns abstrakt men jag borde väl kolla in det mer innan jag dömer det. Inget av de övriga yrkesområdena är något som tilltalar mig fullkomligen. Dessutom har jag en känsla av att det inte finns så många jobb som riktigt kräver en lingvistikutbildning.
Jag tänker iallafall att utbildningen, även utan att nödvändigtvis leda till perfekta jobb, kan bidra med färdigheter till jobb som kanske inte ligger mitt i skottlinjen för lingvistikens syften.
Slutsats? Mja, fortfarande kluven till att plugga lingvistik under en längre tid.
Idag blev det fisk.
Sätt ugnen på fullt. Koka potatis.
Blanda halv citron, lika mycket olivolja, salt och vitpeppar och häll över en kvarts laxfile. Låt stå.
Blanda en burk krämfräsch, rom, massa hackad dill, en hackad charlottenlök, hackade kräftstjärtar/räkor, en tsk dijonsenap, salt.
Ös marinaden över fisken igen, häll bort den och ställ in i ugnen. Ställ in på grilläge. Låt vara inne i 20 min, men om den ser ut att börja bli klar före det så sänk värmen och ställ om till över- och undervärme.
Jag insåg att jag inte hade koll på termerna kring dubbelprickarna, så jag skaffade mig det.
Engelska:
trema = umlaut
omljud = umlaut
dieresis = diaeresis
I onsdags var jag snudd på apatisk hela dagen (nåja, jag vill verkligen inte likna det med faktisk apati) men sedan på kvällen gick jag till ett litet planerat evenemang som var roligare än det kanske låter. Det var besök på Romskt Kulturcenter anordnat av esperantoklubben med stöd från ABF.
På centret blev vi välkomnade av Hans Caldaras, en mångsidigt kulturellt verksam person av romskt ursprung. Vi var tio esperantister och två, tja, icke-esperantister. Temat för kvällen var ungefär det som romernas kultur och historia har gemensamt med esperanto. Efter att vi ytligt berättat vad esperanto är för den nyfikna Hans, föreläste han fritt och vi kom med frågor när vi undrade.
Jag fick veta att när romerna, som är ifrån norra Indien, kom till Europa på 1400-talet blev de väl mottagna för deras örtläkekonst. De hade ett ekonomiskt system, parta, mellan sig som innebar att de delade lika på alla inkomster (otroligt intressant, tycker jag som försöker förstå mig på anarkism och politik öht). Detta hotade makten i det medeltida hierarkiska samhället och kyrkan gick i täten för att fördöma romerna som sända av djävulen.
Jag fick också veta att romerna i Finland, under Sveriges makt, inte fick lov att tala sitt språk, så det glömdes bort. Istället uttryckte den gruppen sin tradition genom att utveckla en folkdräkt bestående av svarta kläder, bl.a. stora svarta kjolar.
Och en massa mer, förstås. Det var tre lärorika och mycket trevliga timmar med Hans engagerade berättande och våra gemensamma diskussioner. Det var inspirerande och roligt att flera gånger se hur världen kan ha nytta av det världsomspännande andraspråk som är esperantos idé. Det kulturbevarande i att det skulle räcka att lära sig ett enkelt och kulturellt rättvist andra språk, som man då hade gemensamt med hela världen.
Häromveckan hjälpte en vän mig att besluta lite om min framtid. I kombination med att det på senaste har blivit så mycket meningslöst datande och så lite pluggande, ledde det till att jag på baksidan av en Piratpartiet-valsedel har skrivit en liten lista som ska hålla mig på spåren jag går i:
- Studera filosofi
- Lära sig laga mat/baka
- Studera FOSS
- Studera något språk
Glöm inte dina vänner och att leka då och då!
Hieraŭ okazis, laŭtradicie, la Nerdia Renkontiĝo de septembro. Estis planita ankaŭ malferma domo lige al projekto de ia lingvo-organizaĵo, sed neniu aperis por tio, laŭe de mia antaŭdiro. Ni ludis kelkajn ludojn kaj je ĉirkaŭ la oka ni iris manĝi picon, tute kiel kutime. Ni estis ok junuloj, ĉiuj svedaj.
Mi starigis demandon, pri kiu mi cerbumas ekde OR. Dum OR partoprenis interalie unu esperantano el Västerås, kaj krome mi scias ke loĝas sufiĉe aktivaj anoj en Upsalo kaj kompreneble en Stokholmo. Tial mi ekhavis la ideon ke pli kunlaboru tiuj tri urboj.
Mi ne ricevis klaran opinian respondon, sed ili sciigis min pri ke ne okazas multe en la du aliaj urboj. Komence mi pensis ke tio estas malbone, ĉar tial ne ekzistas aktiveco kiun oni povas kunigi. Sed mi repensis kaj min konvinkis ke kvankam ne ekzistas aktiveco, eble ekzistas aktivemaj homoj. Se tio pravas do tute indas komencu kunlaboron, laŭ mi.
Diskuterar MSN kontra GTalk/XMPP med Miku. Redigerad chatthistorik nedan:
Arla@J: Är det kul att använda fria chattprotokoll och -program?
Mikusagi: Är det här fritt?
Mikusagi: Från vad?
Arla@J: från proprietäritet.
Mikusagi: Okej.
Mikusagi: Sådant är ju inte kul asså.
Arla@J: Nä eller hur :P
Mikusagi: Proprietärt, det var det min farfar dog av.
Mikusagi: Var så himla begränsad av proprietärtatet
Mikusagi: så hen fick ryggskott
Arla@J: och dog av ryggskott? xD
Arla@J: Träffade skottet i hjärtat eller?
Mikusagi: Jaa xD
Mikusagi, alltså.
La hieraŭa programero de la loka klubo verŝajne estis interesa. Mi neniam antaŭe vidis tiom multajn homojn en la klubejo. Tiu malgranda ejo plenpleniĝis lastvespere de Stokholmaj esperantanoj kiujn evidente allogis la priskribo jena: “Ĉiutaga vivo en Japanio: Mireille Grosjean de Svislando prelegas.” Du el la venintoj estis por mi novaj vizaĝoj, sed la plejparton mi pli malpli rekonis, kvankam mi ne tute povas rememori ĉies nomojn.
Mi respondecis pri la kafaĵoj. Mi venis ne tre frue sed kelkajn minutojn antaŭ la 18-a, kiu estas nia ordinara tempopunkto komenca. Jam tiam estis plenaj la du ĉambroj de la ejo, kaj verŝajne estis mankinta multe al la partoprenantoj kafumaĵoj. Do mi tuj iris en la kuirejeton kaj preparis panon kaj pomojn. Post alsipreno de manĝaĵoj kaj trinkaĵoj, sidiĝis ni por aŭskulti Mirejon rakontontan.
Kaj ja estis interese. Dankon, Mirejo.
Ni som talar svenska kan ju få gissa vad det handlar om. Det blir väl roligt.
Så här skrev jag i ett feedbackmeddelande till Twitter, angående deras vändning till reklamstöd:
Hello!I have been using Twitter for a couple of months and found the site and service very pleasurable. Among its strong sides are, according to my values, simplicity, technical openness and the abstain from economic interests. I am sad to find two of these soon partly or entirely false, as a consequence of your newly taken positive view on advertising.
Most noticeably, the simple and very attracting look of the site will drastically change if visual or written ads appear on its pages. So will also the now creditably high readability. And these are just the superficial aspects of the general idea of a reduced simplicity.
Secondly I find it sad that the service now seemingly has to take to financial support. I understand, of course, that supplying the service must involve economical expenses. But I have been using it always hoping that it could stay on its own feet, without economical support that would have to affect its users. (In fact, from curiosity, I would much like to know how much it costs you and how you managed to keep it alive without support from ads for such a long time.) Finally I cannot see the recourse to ad support without believing in a underlying interest in profit, upon which I regard even more disappointedly.
My reaction to this discharges into the personal resolution to stop using the service the day upon which I see an ad on the site. I thank you for the service as it has been until now, and I expect my comment to be read and aggregated with, hopefully, other displeased responses.
Arild, twat
(Om ni har språkmässiga synpunkter på texten så tar jag gärna emot dem i självutbildningssyfte. Jag känner mig inte jättesäker varken på att skriva eller i engelska överhuvudtaget.)
Jag läser nu att Twitter har ändrat sitt användaravtal. Det känns bra att de erkänner twittringarna åt användarens ägo. Jag reagerar däremot negativt mot att de öppnar upp för reklam. En av anledningarna till att jag gillar Twitter är dess luftlätta komposition, vartill definitivt bidrar avsaknaden av reklam, som ju bland annat i allra högsta grad är onödigt innehåll ur användarens synpunkt. Dessutom – kanske framför allt – är jag ju allmänt mycket emot reklam.
Jag förstår att de som driver Twitter i nuläget inte får någonting tillbaka, i ekonomiska termer, från deras tjänst. Men det har också varit en annan av drivkrafterna till mitt användande av densamma. Att det inte har varit en ekonomisk verksamhet. Nu blir det det, och jag bestämmer mig genast för att den dagen jag ser reklam från Twitter är den dagen som jag slutar använda det.
Idag är jag Sjuk. Så här ser Sjukdom ut för mig:
Först känner jag mig helt enkelt allmänt sjuk. Jag såg ordet “sjukdomskänsla” någonstans på Vårdguidens sidor, så jag antar att det är det. Sedan, vanligtvis nästa morgon, får jag ont i ögonen. Det är det säkra tecknet på att kroppen har ställt om sin status till Sjuk.
Behandlingen är enkel: vila. Jag gör lugna dagar hemma, stannar i sängen så länge som möjligt och aktar mig för läggdags efter tio. Men det skadar aldrig att driva runt i lägenheten med tunga steg och miserabelt ansiktsuttryck för att samla medlidande från eventuella medboende.