där Arla skriver av sig
där Arla skriver av sig
Hi. I’m just noting that $created and $date mean different things to nodes and comments respectively in Drupal 7. (About 6 I don’t know.)
function THEME_preprocess_node(&$variables) {
var_dump($variables[‘created’]); // ‘1307518528’
var_dump($variables[‘date’]); // ‘Wed, 06/08/2011 – 09:35’
var_dump($variables[‘node’]->created); // ‘1307518528’
var_dump($variables[‘node’]->date); // null
}
function THEME_preprocess_comment(&$variables) {
var_dump($variables[‘created’]); // ‘Wed, 06/08/2011 – 09:35’
var_dump($variables[‘date’]); // null
var_dump($variables[‘comment’]->created); // ‘1307518528’
var_dump($variables[‘comment’]->date); // null
}
So to format the date of a comment, use format_date() on $variables['comment']->created and assign it to $variables['created'].
I haven’t filed a bug. Tell me if you do.
Vi möblerade om lite här på Pennygången, och drog då ut alla manicker i stora rummet, bland annat routern och modemet. Sen funkade inte Internet (vi hade ingen uppkoppling, förf. övers).
Har nu trasslat lite med det i två dagar, och fick till slut fjutt på det.
Åtgärden som fungerade var att ändra MAC-adressen i inställningarna för routerns uppkoppling till modemet/Internet. Till routerns egen MAC-adress.
Hur kan det funka??? Jag vet inte riktigt vad en MAC-adress har för funktion (är det inte för att identifiera apparater på ett nätverk?) eller hur uppkopplandet går till tekniskt sett. Men routern vet väl om sin egen MAC-adress? Genom att ange det, berättar jag väl för routern vad den redan känner till?
Svara gärna på det!
Yo. I just added an Ubuntu 11.04 system to my machine, but my M-Audio Audiophile 24/96 sound card didn’t work out of the box. Being used to Gentoo, I was not in despair, however my expectations of Ubuntu was that there was hardly any configuration needed at all.
Anyway, the solution to my problem proved to be simple. In the Hardware tab of the Sound settings, I changed the profile of my card to Analog Surround 4.0 Output. Basically any option with analog output works.
But why isn’t there an analog stereo profile? After all the card only has stereo output.
Jen listo de la oficialaj afiksoj, orde far mi laŭ utileco. Ĉu vi iom konsentas pri la ordo? Kiujn reordigojn farus vi?
Alla oficiella esperantiska affix, i användbarhetsordning enligt mig. Mer på Lernu.
X gick inte att starta efter en uppgradering från xorg-server 1.7 (tror jag) till 1.9. En lösning, enligt Gentoo Bug 350280, Comment #3, var eselect mesa set r300 classic. Jag fattar inte alls vad det innebär men X går att starta :)
Hej här har jag hittat ett gammalt inlägg från ett och ett halvt år sedan, som jag av någon anledning publicerat privat. Eftersom jag fortfarande egentligen tycker likadant så kan jag välan posta det här nu. Gillar speciellt bilden som illustrerar konceptet orättvisa, hett tips.
—
På Klimataktions blogg tar Samuel Jarrick upp en fråga som för mig är ett mycket viktigt “motståndar”-argument mot klimataktivism, men som jag ändå inte har sett till mycket alls i debatten. Tyvärr är bemötandet inte så starkt som jag skulle vilja se.
Utan något riktig budskap eller slutsats kommenterar hen inställningen Om så hela kåken brinner ner – låt oss festa!
. Följande citat är den del av texten som går från identifiering till lösning, och som därför lätt borde övertyga läsaren, och ändå känns den väldigt fattigt på resonemang:
Vågar vi verkligen chansa när larmet går? Eller är det dags att vi alla rycker upp oss ur vår besatthet av fåfängan, statusjakten, den eviga tillväxten? Och inser att vi har allt att förlora på att fortsätta som vanligt och allt att vinna på en omställning till ett fossilfritt samhälle där kolkraftverket, bilpendlandet och hamburgaren bytts ut mot hållbara alternativ.
Vad händer om vi “låter oss festa” medan kåken brinner?
Svaret på den frågan är jag inte säker på, men något i den här stilen tänker jag mig:
Jag tycker det är synd att den här inställningen till klimatförändringar inte kan bemötas med mer övertygande argument. (Eller om den kan bemötas: att den inte gör det.) Den är viktig för mig och jag tror att det är många som delar den, åtminstone halvhjärtat. Det verkar till och med som att Jarrick, och antagligen en stor del av klimatrörelsen med henom, tar det för givet (läs “vi alla” i citatet ovan).
Märker förresten att bloggen tillåter kommentarer endast för medlemmar på sajten. Lågt.
Detta skrev jag ner lite snabbt, med tanken att det skulle kunna passa in på någon hemsida som vill locka svensktalande till esperanto. Kanske esperanto.se eller Sejus sida. Nu kopierar jag det hit till bloggen, dels för att dela med mig till er innan jag glömmer bort det och låter det drunkna i projektkyrkogården i min dator, och dels för att inspirera eventuellt läsande esperantokamrater.
Ord i esperanto, som är intressanta för svensktalande.
| ord | intressant pga | betydelse |
|---|---|---|
| ŝanceli | kontrasten mellan ŝ och c | balansera |
| usonanino | blandningen av n och vokaler |
|
| scii | ljudkombinationen [sts] i början av ordet | veta |
| kabei | kommer ifrån smeknamnet på en esperantist (Kazimierz Bein, “KaBe”) som var mycket aktiv under en tid men plötsligt upphörde att använda språket | ge upp, sluta engagera sig i |
| mojosa | kommer ifrån förkortningen MJS (moderna junulara subkulturo – modern ungdomssubkultur) som uttallas mo-jo-so | cool |
| jen | används för att introducera eller uppmärksamma om något. “Jen la fotoj”, “Ne montriĝis en la jena ekzemplo”. |
|
| tohuvabohuo | en lång och vacker ordstam som betyder ungefär virrvarr. | virrvarr |
Esperantiska ord som kan ge lustiga associationer för en svensktalande
Svenska ord som kan ge lustiga associationer för en esperantist
Ofta heter någonting samma sak i olika språk. Det beror till största delen på att språken är släkt med varandra. Men det kan också bero på att språken har använts samtidigt av samma kulturgemenskap, då det händer att de “färgar av sig”, till exempel genom att ett ord från ett av språken introduceras och blir vanligt i ett annat. I enstaka fall är det en ren slump.
Något som också kan hända, inte sällan som en utveckling av det just beskrivna fenomenet, är att ett ord ser likadant ut i olika språk, men betyder olika saker. Det kan vara för att ett språk lånar ett ord från ett annat, men definierar det lite annorlunda. Efter några generationer kan betydelserna ha skiftat ännu mer isär.
Ett exempel som jag hittade idag är denna trespåriga falska vän, som via olika håll härstammar från det latinska attendere:
(Ordet finns på andra språk också, med likadana och kanske fler betydelser, men jag tog bara upp dessa tre för att det är de som berör mig personligen.)
Det nödvändigaste ur IPA och lite till. Som txt-fil.
m ɱ n ɳ ɲ ŋ ɴ
pb td ʈɖ cɟ kg qɢ ʡ ʔ
ɸβ fv θð sz ʃʒ ʂʐ çʝ xɣ χʁ ħʕ ʜʢ hɦ
ʋ ɹ ɻ j ɰ
ʙ r ʀ
ⱱ ɾ ɽ ɢ̆
ɬɮ
l ɭ ʎ ʟ
ɺ ʎ̯ ʟ̆
ʍwɥɫɕʑɧ iy ɨʉ ɯu
ʘǀǃǂǁ ɓɗʄɠʛ ʼ ɪʏ ʊ
ˈˌːˑ ʰʷˠʲˁ eø ɘɵ ɤo
ə
ɛœ ɜɞ ʌɔ
æ ɐ
aɶ ɑɒ
Istället för att sova: korpusundersökningar.
Inspirerad av mitt eget skrivande i förra bloggposten begav jag mig till det gratisa och elektroniska brittiska webbkorpus som vi använde på övningslektionen om korpuslingvistik, BNCweb, och gjorde en undersökning.
Hypoteser
I talspråk tenderar vi att använda pronomen för att referera till saker och ting. Möjligheten till det är större än i skriftspråk eftersom vi får direkt feedback av lyssnaren i form av motfrågor och kroppspråk (ansiktsuttryck).
Kortvariga händelser får vi sällan anledning att uttrycka i presens (“Han öppnar dörren”). När vi berättar något för något föredrar vi utan tvekan ett dåtidsperspektiv. I skriftligt berättande spelar det däremot mindre roll.
Metod
Uppmätte frekvensen av följande queries, i tal- respektive skriftspråk, i BNC:
_PNP _VVB _NN? _VVB _PNP _VVD _NN? _VVD
PNP står för pronomen, NN? för substantiv, VVB för verb i presens och VVD för verb i preteritum. Frågorna motsvarar formerna: “you go”, “noun goes”, “you went”, “noun went”.
Att korpusen är på engelska, medan hypoteserna är dragna om svenska, tror jag inte påverkar resultatet på grund av språkens likhet plus att hypoteserna nog är ganska generella, kanske universella. Däremot underlättar det för undersökningen i och med engelskans raka ordföljd. Jag har ignorerat ing-former (som ju finns i både presens och preteritum: “is/was going”).
Resultat
Det övre diagrammet svarar på hypotes 1 och det undre på hypotes 2.
Obs! Under undersökningen blandade jag ihop presenskoden och preteritumkoden, så där det står “pres” eller “NU” i diagrammet ska det stå “pret” eller “DÅ” och vice versa. Det gör skillnad främst i det nedre diagrammet (som för övrigt råkade bli upp-och-ner och ganska litet pga oplanering).
Diskussion
Hypotes 1 stöds av resultatet. I talspråk är endast en tiondel av subjekten nominella (substantiv), medan runt en tredjedel av dem är det i skriftspråk.
På grund av mitt sammanblandningsslarv trodde jag först att resultatet tydligt stödde även hypotes 2, men uppenbarligen var det tvärtom. Presens är vanligare än preteritum i talspråk, medan motsatsen gäller i skriftspråk. Jag har inte direkt någon kunskap att förklara detta med. Har ni? Gissningar går lika bra.
I början av lingvistikgrundkursen jag går var det viktigt att banka i oss ovetande studenter att det är talspråk snarare än skriftspråk som huvudsakligen är i fokus i lingvistiken. Det är det talade språket som vi använder mest, det som utvecklas snabbast, det som har många fler användare över jorden än det andra (jag skulle skriva “alla” om det inte var för döva odyl). “Språk” = “talspråk”.
Därför är det lite förvirrande och otillfredställande när vi nu, under grammatikdelkursen, får väldigt skriftspråkliga exempelmeningar när vi pratar om ordklasser och satsdelar. Sådan analys vill en ju kunna utföra på det riktiga språket (talspråk), inte det som de tutat i en är ett tråkigt och oviktigt andrahandskommunikation (skriftspråk). (Akta överdrivna värderingar.) Här är några utdrag ur vårt övningshäfte:
Hunden biter katten.
Hon hade velat önska sig fred på jorden.
Myndigheterna var problemet.
Min väldigt snälla far gillar att fiska.
Kan du tänka dig en vardaglig situation där de här fraserna skulle te sig naturligt?
En av föreläsarna tog visserligen upp detta. Jag minns tyvärr inte vad hen hade för förklaringar till det, men jag minns att hen nämnde en engelsk(språkig) språkvetare som kallade dem “effles” (från “English as a Foreign Language” -> “EFL” -> “effle”). Föreläsaren läste upp ett par autentiska exempel ur läromaterial för engelska som andraspråk, som illustrerar det absurda ännu bättre:
Peter is a boy.
Peter is not a pencil.
Her food is eaten by her.
Jag läste just en bildtext i en högstadieunges bilddagbok, och tänkte att jag skulle ta ut satsdelarna – eller egentligen analysera frasstrukturen. (Jag har inte riktigt greppat skillnaden mellan satsdelar–konstituenter–fraser, speciellt inte när alla verkar ingå i nämnda slags analys.) Ungdomars skrift på ungdomliga communityn blir ju gärna ganska talspråkiga. Förutsatt att jag gjorde rätt var det inte omöjligt, men jag stötte på problem när subjektet hamnade inuti verbfrasen, och när ett måttsattribut bestod av flera ord. I övrigt var det intressant att en sats bestod av NP+VP (typ subjekt och predikat), en bestod av bara NP och en av bara VP:
IGÅR SATTE JAG REKORD I ATT PRATA I TELEFON/MUMBLE (skype-liknande grej)FJORTON OCH EN HALV TIMME………….
Känns bra.
Här har ni! En rykande färsk folkrörelsesång! Here’s the story (lite snårig) (obs såg ni rimmet):
Min UNF-förening Morgonstjärnan påbörjade sitt årsmöte för två veckor sedan, den 7 februari. Jag säger “påbörjade” för att det visade sig att det inte fanns tillräckligt underlag för att behandla någon av ekonomifrågorna, så vi bordlade dem till ett senare tillfälle. Efteråt pratades det lite om att byta namn på föreningen eftersom ingen riktigt vet varför vi heter som vi heter. En person föreslog då att man istället för att byta namn kunde hitta en betydelse hos vårt nuvarande namn.
Det fick mig att tänka efter, och på vägen hem dök två rader sångtext upp i mitt huvud. Men inte mer än så.
Detta “senare tillfälle”, då årsmötet skulle återupptas, var idag. Av någon anledning hade vi i den tillträdande styrelsen lovat att komma med en överraskning efteråt, och detta blev jag påmind om igårkväll då en styrelsekamrat smsade och beklagade sig över att vi överhuvudtaget inte hade kommit fram till någon överraskning. Jag började tänka på textraderna, som jag för övrigt hade skrivit ner i min anteckningsbok. Någon timme senare svarade jag på smset: “Jag sitter och filar på en sång, fånig men relevant. Om den har blivit något att ha när det är dags så kanske jag kan framföra den :)“ Ytterligare fem timmar senare, klockan fyra på natten, svarade jag igen: “Hihi, nu är den färdig. Jag tar med mig en gitarr.“
Tiotalet mötesdeltagare tillika åhörare verkade imponerade och inspirerade! :)
Vers:
A / / E E / / A A / / D D A E A |
Refräng:
D A E F#m D A E A (x2) |
Mollvers: (tex sista)
F#m / / C# C# / / F#m F#m / / Bm Bm F#m C#7 Bm (E) |
En tolvåring är ängslig för sin polare, som har setts vara någorlunda coolare
än när hon spyr på toa och sin tröja. “Måste du alltid bara hålla på och röja?
Du är roligare när du inte dricker så, och jag tror att man kan ha det ganska kul ändå.”
Så de går med i UNF och besöker nästa träff, och även den därnäst.
(Refräng:)
Om vi leder eller leden blott belyser
eller värmer den som ensam går och fryser
har vi uppfyllt det vi ska, och vi gör det väldigt bra
exempelvis idag
När Stockholms unga tröttnar på att droga
och hittar oss och våran kämparlåga
så välkomnar vi dem och stämmer upp ännu en gång
i Morgonstjärnans sång
Krogrundan igår var inget vidare. Av bakfylla och ånger blev hen lidande.
Hen trivs inte direkt med att gå ut så, hen är faktiskt UNF:are sen typ ett år.
Funderar dock på att gå ut igen ikväll – det finns ingenting annat att ha för sig, väl?
Men hen får ett SMS, “Morgonstjärnans sommarfest”, och anmäler sig direkt.
(Refr.)
Festen lockar: flörtar, bra musik och dans, men att supa skulle inte kännas rätt nånstans.
Det är klart att man kan vara där ändå för det, men knappast med en känsla av samhörighet.
“Jag undrar just vad de i min förening gör, och om de kanske har nå‘n lust att komma över?”
Han ringer dem och klart så vill de hänga där, och snart får han dansa. Tänk, vad smart!
(Refr.)
Hon försöker inte höra hur de bråkar, och önskar genom tårvätta lockar
att nästa år ska allt bli lite bättre. Med kudden över huv’et är det lättare.
De skulle se en film ikväll, det lova’ dom, men nu går helgen åt till sprit och svordom
Hon suckar djupt och svär, och drömmer om en värld som fattar hur det är.
(Refr.)
Licens: CC by-nc-sa. Arbeta gärna vidare på texten! Ändra någon rad eller en hel vers om du vill.
Häromveckan hade vi spelkväll i esperantoklubblokalen. Vi spelade Settlers of Catan, där det gäller att samla poäng genom att anlägga byar på strategiskt vis. För mig tog det ett par rundor innan jag “fick grepp” om spelet, och när spelet slutade hade jag antagligen minst poäng.
Hursomhelst gav spelets utformning oss anledning att fråga oss vad “säd” (som i sädesslag) heter på esperanto. (Vi umgås förresten alltså helt och hållet på esperanto.) Vi rådfrågade ordboken och kom fram till ett svar. Det har jag emellertid nu glömt, så jag tänkte reda ut det igen.
Mueli = mala, faruno = mjöl, pano = bröd. Aveno = havre, ordeo = korn, maizo = majs, sekalo = råg, tritiko = vete.
Settlers spelar jag förresten gärna igen :)
Jag insåg att jag inte hade koll på termerna kring dubbelprickarna, så jag skaffade mig det.
Engelska:
trema = umlaut
omljud = umlaut
dieresis = diaeresis
I onsdags var jag snudd på apatisk hela dagen (nåja, jag vill verkligen inte likna det med faktisk apati) men sedan på kvällen gick jag till ett litet planerat evenemang som var roligare än det kanske låter. Det var besök på Romskt Kulturcenter anordnat av esperantoklubben med stöd från ABF.
På centret blev vi välkomnade av Hans Caldaras, en mångsidigt kulturellt verksam person av romskt ursprung. Vi var tio esperantister och två, tja, icke-esperantister. Temat för kvällen var ungefär det som romernas kultur och historia har gemensamt med esperanto. Efter att vi ytligt berättat vad esperanto är för den nyfikna Hans, föreläste han fritt och vi kom med frågor när vi undrade.
Jag fick veta att när romerna, som är ifrån norra Indien, kom till Europa på 1400-talet blev de väl mottagna för deras örtläkekonst. De hade ett ekonomiskt system, parta, mellan sig som innebar att de delade lika på alla inkomster (otroligt intressant, tycker jag som försöker förstå mig på anarkism och politik öht). Detta hotade makten i det medeltida hierarkiska samhället och kyrkan gick i täten för att fördöma romerna som sända av djävulen.
Jag fick också veta att romerna i Finland, under Sveriges makt, inte fick lov att tala sitt språk, så det glömdes bort. Istället uttryckte den gruppen sin tradition genom att utveckla en folkdräkt bestående av svarta kläder, bl.a. stora svarta kjolar.
Och en massa mer, förstås. Det var tre lärorika och mycket trevliga timmar med Hans engagerade berättande och våra gemensamma diskussioner. Det var inspirerande och roligt att flera gånger se hur världen kan ha nytta av det världsomspännande andraspråk som är esperantos idé. Det kulturbevarande i att det skulle räcka att lära sig ett enkelt och kulturellt rättvist andra språk, som man då hade gemensamt med hela världen.